Rätt skärm för bedömning av digital bild

det känns självklart att haka på en standard som jobbats fram av branschens alla aktörer. jag vill vara trygg i mina leveranser till olika utenheter, bra icc-profiler är ett viktigt verktyg för att optimera bilder för olika tryckerier och papperskvaliteter. du är helt fri att jobba som du vill, men jag tror att du i längden kommer att tjäna på att kalibrera din utrustning enligt gällande standarder.

här finns några bra argument: http://www.colormanagement.nl/acdcolor/faq.html

jag har jobbat med min 20" cinema display i drygt ett halvår nu, kalibrerar med i-one-display. kommer inte att gå tillbaka till crt, är helnöjd med det resultat som passerat via skärm ut till trycksaker och andra former av utskrifter. arbetade tidigare med lacie, x-rite och optical.

i senaste versionen av colormatch (3.0), finns nu möjlighet att justera luminansen även på cinema display.

Jag använder självklart också ICC-profiler för separation av bilderna, olika för olika papperstyper och olika tryckerier.
Tråden handlade väl från början av kalibrering av färgrymd inom RGB, eller har jag missat något?

Jag skulle vilja se dina digitala bilder.

Miglia

Jo visst, man kan ju ställa sina bilder så att dom ser bra ut på en dålig skärm, risken är den att det ser dåligt ut på alla andra skärmar.
Det är detta som är problemet. Om du vill vara säker när du lämmnar i väg dina bilder så skaffar man en riktig skärm och kalibrator. Hälst av allt så ska man själv CMYK:a bilden också om den ska gå i tryck. Då har man garanterat ryggen fri. Vill man inte göra detta så får man skylla sig själv att bilden ser förjävlig ut i trycket. Den som förlorar på de är ju fotografen själv.

Jesus kristus. Denna diskution är helt sanslös. Inte trodde jag att okunskapen inom färgstyrning var så stor bland grafiker/fotografer. Jo visst kan man få ljud från ett ostämt piano men en oren ton är väll samma som dålig digital bild.

Jamen snälla, läs vad han skriver. Han får ut bra resultat ur sitt instrument och jobbar professionellt. Ibland fungerar faktiskt erfarenhet och goda ögon. Lite magstarkt att rya om att han skulle framställa dålig digital bild.

För mig, å andra sidan, fungerar det uselt utan ett kalibrerat och profilerat flöde, men jag har aldrig känt behov att frångå 6500 K på skärmen.

Förväntar du dig att jag ska bemöta dina inlägg så tar du fel.

Jag läser med större och större förvåning om allt tekniskt snack när det gäller digitalfotografering och publicering – bildskärmar hit och kalibrering dit, olika CF-kort, CMOS och CSS-chip, upplösning, Canon mot Nikon, gluggar med ljusstyrka 0.9 etc. –, men ingenstans läser jag om att göra bra bilder; att fånga ögonblicket åt framtiden. Jag trodde det var vår huvudsakliga uppgift som fotografer att klippa ut den där lilla delen av verkligheten som visar det som hände, som visar den person vi fotograferar hur han/hon är, och som förmedlar till läsaren/tittaren en känsla av närvaro.

Färg är relativt och beroende på hur vi uppfattar den – hur många av oss fotografer har den lilla färgstickan "med rätt färg" med oss och har den med i varje bild vi fotograferar – utom när färgöverenstämmelse är av yttersta vikt, vid produktfotografering i studio tex. Inte har jag det i alla fall. Naturligtvis ska man försöka få det att se ut så nära verkligheten som bara möjligt är, men det blir i alla fall så som jag som fotograf såg det och kommer ihåg det. Man ska naturligtvis se till att vit- och svartpunkt är rätt satta, men sedan... Den röda klänningen på kvinnan du fotograferade, hur röd var den, vilken röd färg hade den. Det går inte att återskapa utan att ha färgstickan med, och ska kanske inte heller gå att återskapa. Det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att bilden är bra som bild, inte en tekniskt perfekt bild, vare sig den är digital eller analog. En tekniskt perfekt bild kan många gånger vara fullständigt urtråkig (behöver naturligtvis inte vara så), eftersom du inte tänker på det du ska när du fotograferar, att vara uppmärksam, utan tänker på det tekniska istället. Hur många gånger brydde man sig om färgöverensstämmelse när allt fotograferades i svart-vitt, eller ens med negativ färgfilm. Man kopierade de svartvita kopiorna så att de skulle gå att trycka och man kopierade färgkopiorna så att de inte såg allt för skräckfilmsaktiga ut (vitt är alltid vitt). Men nu när allt är digitalt har fotograferandet, bildskapandet, kommit så i skymundan av all teknisk apparatur att många verkar ha glömt varför de blev fotografer. Titta på nyhetsinslag på TV när alla stillisar står och kollar på lcd-skärmen på baksidan av kameran, i stället för att vara uppmärksamma och fotografera. Inte gjorde vi det när vi hade film i kamerorna – då väntande man på att få se resultatet efter framkallningen; någonstans visste man att det var rätt exponerat (lite överexponering gjorde visserligen inget) och man intresserade sig för bilden, man visste också att det satt, men nu verkar det som om alla är så rädda för att det inte ska vara tekniskt perfekt, att många glömmer att göra bra bilder till förmån för olika tekniska undersökningar, som alla som gick på fotoskolor kommer ihåg som en del av undervisningen och som vissa uppfattade som roligare än själva fotograferandet, istället för att lära sig bildspråk och att ta bra bilder. (Detta är absolut ingen kritik mot dig Mikael Risedal ((miri)), du är en bra fotograf med ett bra bildspråk. Men ibland blir det lite för mycket teknisk mumbo-jumbo bara. Det är bra att veta hur kameran fungerar, så att man inte står där när det gäller och undrar hur man ska göra, men det viktigaste är, och förblir, att vi som professionella fotografer skapar bra och intressanta bilder).

Visserligen är min skärm kalibrerad med kalibrator och jag har dagljuslysrör (D50) i taket vid datorn, men jag tycker inte att mina bilder är bättre färgöverenstämmande nu, än när jag kalibrerade min skärm med Apples inbyggda kalibrering, när jag ser mina bilder i tryck bredvid min skärm. De ser lika ut i trycket som på skärmen. De flesta av oss har också någon liten färgblindhet, vi uppfattar också färger olika och vi kommer alltid att göra det, vad än alla färgkonsortier och sammanslutningar säger om vad som är rätt färg eller inte.

När jag var liten hade vi i färgkritlådan i skolan en färg som hette "hudton" – jag är säker på att min kompis Sanna inte skulle uppfatta den som rätt hudton när det gäller henne.

Rolf

Det är de jag kallar brist på kunskap.

Jag tycker inte att du ska komma här och döma ut mig som en klåpare, din lille sprätt.
Jag bemöter inte dina inlägg helt enkelt för att du har en otrevlig ton och kallar mig för oduging utan att du vet ett smack om mig och vad jag gör och kan.
Jag har ett fungerande flöde och sen skiter jag fullständigt i vad du tycker om det.

Någon som har haft förmånen att se och klämma på LaCie´s nya 321 TFT och vet hur den stå sig i konkurrensen? Ska snart köpa in några nya burkar och 2 nya skärmar.

18995 + moms hos Macoteket.

en bra utvärdering av cinema displays finns här:
http://www.colormanagement.nl/acdcolor/contents.html

Jag låter repron ha allt ansvar för bilderna - till varje användningsområde. Jag eller ngn annan som arbetar för monterar dem ”bara”...

jag höll på att köpa en Barcho när 23an kom.. och då bestämde vi alla inblandade så här....

De sköter sitt - jag mitt:-))) OK OK jag bestämmer över proofen....

Vill ni läsa RGB boken som Ohlsson skrev så tanka ned den via denna länk:

http://www.google.com/search?q=rgb+boken&ie=UTF-8&oe=UTF-8

ja ni hittar länken DÄR:-)))

Enligt Stefan Ohlsson skal den gå att kallibrera..... han VET vad jag har...

tack för länken....

Jag har en ColorVision Spyder med OptiCal och en CRT-skärm och har testat att kalibrera den både efter 5000K och 6500K.

1) Kalibrera skärmen och skapa profil för denna efter 6500K och öppna en bild i Photoshop i Adobe RGB. Utför en färgkorrigering så att ser så neutral och korrekt ut som möjligt. Spara.
2) Kalibrera om skärmen efter 5000K. Öppna samma bild och, voila, den ser fortfarande helt korrekt och färgneutral ut!

När man ändrar skärmens färginställning är det framför allt vitpunktens färgtempratur som ändras. Det är alltså inte så att en korrekt justerad bild efter 6500K ser gulaktig ut i 5000K! Detta är i alla fall man erfarenhet.

Jag kan bara hålla med dig. Jag var på tåget hela dagen och jobbade, och jag kom av någon anledning att stå väldigt mycket vid CG220:an. För den som inte hade chansen att se den kanske mitt första intryck av skärmen kanske kan ge en vink om färgåtergivningen: "Hm, det här måste vara en dummy med en påklistrad bild".

Borde nästan ha sett dig under dagen. Det är dock inte jag på bilden ovan.

Jag har nu läst igenom denna tråd och måste verkligen hålla med miri om det han säger och jag kan garantera att det stämmer. Jag jobbar själv som fotograf och har senaste månaderna läst allt jag kommit över kring färghantering i det digitala mörkrummet. För tillfället går jag SFF:s auktorisationskurs i digitalbild.

Mitt digitala mörkrum är helt fritt från färger. Golv, tak, väggar, skrivbord etc. är allt i antingen neutralt vitt eller grått. Väggen bakom bildskärmen är målad med en matt grå färg (NCS 3000). Arbetsrummet har en dämpad belysning från D50-lysrör utan reflektioner i bildskärmen.
På arbetsbordet står en Cinema Display 20" (ej den nya alu-skärmen) som är kalibrerad med en EyeOne Display och colormatch. Bredvid skärmen står en nyinköpt ImagePro 5000 betraktningstavla från JustNormlict så jag kan jämföra Proof-utskrifter med skärmen.

Däremot så vill jag påstå att man faktiskt kan avika lite ifrån 5000° K när man kalibrerar skärmen. Eftersom tryckpapper och skrivarpapper oftast innehåller optiska vitmedel så kan man se en avikelse när man jämför jämför ett softproof på skärmen med ett förprovtryck från skrivaren. Vad som händer är att pappret ser ut att ha en kallare bas än skärmens vitpunkt.
När jag tog upp detta problem med Stefan Olsson berättade han att han upplevt samma problem och själv använder en vitpunkt på 5200° K för att få det att stämma bättre med betraktningsljuset.