Den största vinsten med att driva företag i Sverige är att konsumera, inte bygga upp en förmögenhet för framtid och pension. Detta ger ett par saker.
- Den 1000-lapp som den här diskussionen startade med, är inte så effektiv att ta ut som lön eftersom så mycket försvinner i skatt. Men som många här redan påtalat får man kvitta utgifter i företaget. Alltså, som ace4711 tidigare sa, så kan man som egen företagare skaffa sig förmåner och prylar (man konsumerar) som man annars inte hade haft råd till. Detta kan ses som en fördel.
- Folk som inte själva ägnar sig åt egen företagsamhet ser ofta snett på egna företagare eftersom dessa lätt framstår som storkonsumenter som skaffar sig prylar som andra inte har råd med (eftersom det är bästa sättet att effektivisera nyttan av sitt kapital). Detta skapar en misstro mot egna företagare.
Utan att lägga in någon politisk värdering i detta så ser jag två problem som systemet är utformat idag. Man skapar ett hårt skattetryck för att höginkomsttagare skall betala en större del av sin lön i skatt, med rättvisa som motivering. En samarisk tanke, men problemet blir att ju mer pengar man tjänar desto större är nyttan av att planera sina utgifter. Företagande i Sverige är rätt komplicerat vilket gör att det skapas en ny elit människor som "behöver" lära sig systemet och utnyttjar det maximalt. Cirkeln är sluten och vi är kvar där vi började.
Om vi hade ett system där allt det man ibland blir utlämnad till och verkligen behöver (barnomsorg, sjukvård, äldrevård osv) faktiskt fungerade, så tror jag väldigt få skulle ha något emot att betala skatt. Alternativet, att låta försäkringsbolag stå för de utgifterna, tror jag många är avskräckta av efter Skandiaskandalen. Problemet är att Sverige följer Parkinsons Lag om administration och administrationen växer sig så stor att ingen har kontroll över helheten. Liknelsen kan göras med Eriksson som fick skära ner sitt manskap med 75-85% och börja om från början. Nu går de med vinst!
Vill man veta vart 625 kronor av 1000 tar vägen, så tror jag det blir svårt att få svar, eftersom det är en stor apparat som hanterar dessa stålar. Kanske skulle Sverige må bra av Eriksson-modellen? Jag vet inte.
Nåja, tack för ordet!
/Jont Olof
