Nils Holmlöv

Ja, den biten är inte så lätt att komma runt.

I grunden handlar det vi på MacWorld gör om underhållning och konsumentupplysning, i den ordningen. Vi är ytterligt beroende av hur det går för Apple - när Apples marknadsandelar går upp går antalet prenumeranter upp, när de går ner tappar vi prenumeranter.

Mycket tydligare än så blir inte beroendet.

Det här är inte heller något vi hymlar med - jag har vid ett flertal tillfällen skrivit i tidningen att vi anser att Mac OS är det bästa operativsystemet för det som 99 procent av datoranvändarna sysslar med.

Med det sagt, så kan jag tillägga att Apple inte annonserar i MacWorld och inte har gjort det de senaste fyra åren. Och att vi, trots vårt uppenbara beroende, oftast fått kritik för att vi är för negativa mot Apples produkter och att vi inte stöttar plattformen (minns debatten när vi stängde sajten). Inte minst här på 99mac.

Avslutningsvis vill jag påminna om talesättet sila mygg och svälja kameler - man kan diskutera moralen och integriteten hos olika tidningar i it-pressen, och huruvida en sk arbetslivsbilaga skulle publicerats om det inte var för du lukrativa platsannonserna (självklart inte). Men ingen av de redaktioner som ni är så sunt skeptiska till skulle ens fundera på att testa produkter som det egna företaget sålde.

De som dissar it-pressen för bristande integritet bör fundera på vad de i så fall indirekt säger om 99macs "oberoende" tester.

Nils Holmlöv
Chefredaktör, MacWorld och macworld.se

Återigen vill jag nyansera den bild István ger:

Bonus för redaktionell personal på IDG betalas ut på resultatet, inte på annonsförsäljningen. Ju högre vinst, desto större (sannolikhet) för bonus.

Som alla vet så påverkas ett företags resultat av två saker - intäkter och kostnader. Enkelt uttryckt så står marknadsavdelningen för intäkterna och redaktionen för kostnaderna.

Visst är det så att sannolikheten för bonus ökar om säljarna lyckas sälja många annonser, men om de misslyckas kan redaktionen kompensera det med besparingar, och ändå få bonus.

För övrigt är det min erfarenhet att de annonsörer som står för de största annonsintäkterna är professionella köpare av reklam. De reagerar på dåligt utförda tester, uppenbart omotiverade nedskrivningar och liknande. Har man bara torrt på fötterna brukar det däremot inte vara något problem.

MacWorld sågade ju (som enda Mactidning i världen) Vindtunnel-Macen. Svenska Apple har så här i efterhand kommenterat det: Den lät faktiskt väldigt mycket.

Så var det med det.

[edit: innehåll]

Några klargöranden:

1. Alla på redaktionen får del av de där pengarna, inte enbart den journalist som skriver testet. Just för att i möjligaste mån undvika att en enskild journalist påverkas.

2. Sannolikheten för särtrycksbeställningar är lika hög oavsett vilket företag som "vinner" ett test. Om något kan man säga att det påverkar journalisten att utse en vinnare - vilket ju var syftet med testet från början.

Alltså, det är ganska enkelt. Precis som med graviditet kan du inte vara lite oberoende - antingen är du oberoende, eller så är du det inte. När man väl konstaterat att det finns ett beroendeförhållande kan man diskutera hur starkt det är. Och man kan diskutera var gränsen för att vara oberoende går. Men du kan inte kvalificera uttrycket oberoende - antingen är du det eller så är du det inte.

99Mac är beroende av Martin Björnström, alldeles oavsett om de testar Speedmanias produkter eller inte. MacWorld är beroende av IDG. DN är beroende av Bonnier. SVT är beroende av staten. Ett fullständigt oberoende är inte möjligt - frågan är hur man hanterar det.

Självklart har jag gjort det. Journalister är människor som alla andra, vi träffar folk, vissa gillar vi, andra gillar vi inte. Olika typer av intressekonflikter diskuteras hela tiden på de flesta redaktioner. Och vissa saker gör man helt enkelt inte.

Min poäng här är att Speedmania använder 99mac för att sälja sina produkter. På precis samma sätt arbetar i stort sett alla företag i branschen, från Apple till småskuttar. De har hela staber av folk som försöker påverkar journalister, och det finns en hel bransch som inte gör annat (pr-branschen) än att försöka påverka journalister.

Det Speedmania gör är med andra ord inte fel.

Men att det är samma personer som driver både Speedmania och 99mac påverkar naturligtvis trovärdigheten i ett test på 99mac.

Visst är det så - men menar du att du inte ser skillnaden på ett förhållande där en tidning har 20-30 olika annonsörer som sammanlagt står för cirka 50 procent av intäkterna och en situation där en sajt drivs av ett företag och således står och faller med det?

Alla tidningar är beroende av annonsörer - väldigt få är beroende av en enda. I förhållandet mellan tidningen och en viss annonsör så är fallet oftast att tidningen klarar sig utan denne. Se på oss - för fem år sedan annonserade Apple flitigt, idag annonserar de inte alls, och vi klarar oss utmärkt.

Det finns en väsentlig skillnad - vi är beroende av annonsörer, men vi är inte beroende av en viss, enskild annonsör. Genom åren har vi blivit av med åtskilligt med intäkter på grund av annonsörer som blivit sura.

99Mac är däremot helt beroende av Martin, och Martin är Speedmania.

Märk väl, jag pratar inte om att testerna _faktiskt_ skulle vara dåliga eller ojusta. Bara om att det inte går att frigöra sig från misstanken.

Nils Holmlöv
Chefredaktör, MacWorld och macworld.se

Det finns egentligen bara ett sätt att förhålla sig till Speedmanias produkter för 99mac - ni kan inte testa dem, svårare än så är det inte. Ni kommer aldrig, oavsett vad ni skriver och gör, kunna frigöra er från misstanken om att testerna är påverkade.

"Oberoende" är just det - oberoende. Inga band. Och det finns onekligen ett band mellan 99mac och Speedmania. Ergo - ett test av Speedmanias produkter kan definitionsmässigt inte vara oberoende.

Nils Holmlöv
Chefredaktör, MacWorld och macworld.se som är väl medveten om misstankarna som fackpress oundvikligen drabbas av.

Det är ganska grova anklagelser du kommer med här, så jag utgår från att du har ett par bra exempel i närtid du tänker på.

Speedmania - är inte det ditt företag Martin?

Aouch!

Jag vill bara klargöra att det inte är fråga om att det publiceras någon pressrelease i MacWorld. Jag har intervjuat Apples vd Oscar Bjers, samt Inlifes vd Dan Rubach och försäljningschefen Kenneth Lundholm, om Inlifes planer.

För den som vill läsa resultatet av intervjun finns den att läsa på macworld.se.

Nils Holmlöv
Chefredaktör, MacWorld och macworld.se

Citat:

quote:Skapades ursprungligen av: Martin Björnström:
Jaså? Där ser man. Ingen jag känner läser MacWorld så jag har inte fått reda på det förrän nu

Då har du antagligen inte läst ledaren heller. Gör det.

----------------------------------------------------
Nils Holmlöv / Chefredaktör MacWorld

Apple ändrar system för hur de säljer till ÅF. Resultatet är högre priser, att de priser som tidigare var tak blir golv.

Om det låter som en prishöjning och har samma effekter som en prishöjning - vad är det då?

--------------------------------------------
Nils Holmlöv / Chefredaktör MacWorld

Marknadsandel är inget självändamål för ett företag. Det är däremot vinst. En diskussion som utgår från något annat är drömmar.

Nils Holmlöv
Chefredaktör, MacWorld och macworld.se

Under veckan som gått har redaktionen drabbats av sjukdom, vilket lett till att nyhetsbevakningen legat nere. Vi beklagar det inträffade.

Gamle finansministern Gunnar Sträng lär ha gått omkring med både hängslen och livrem, allt för att vara förberedd för alla eventualiteter. Själva tyckte vi att vi hade en bra plan som skulle täcka upp när både jag och Joachim Johansson var borta från redaktionen samtidigt, och ändå står vi nu här med rumpan bar.

För att vara lite allvarlig – vi är naturligtvis mycket missnöjda över att det här har kunnat inträffa, men det som hänt är att vår ordinarie webbredaktör åkt på en planerad semester. Samtidigt blev jag, som skulle skrivit webbnyheter den här veckan, sjuk. De två personer som i normala fall då brukar vara backup har i det ena fallet varit fullt upptagen med annat respektive på semester.

Så det var maximal otur. Jag har inte varit sjuk en hel vecka under de senaste fem åren. Att det skulle inträffa precis när Jocke var borta - och att båda våra reservskribenter då skulle vara otillgängliga - är alltså maximal otur. Sannolikheten för att nåt sånt här ska hända är ungefär 1 på 3 300.

Jag kan bara beklaga, och säga att vi nu ser över våra rutiner för att försöka säkerställa att det inte upprepas i framtiden.

Sedan har jag sett att det är några som läst in alla möjliga saker i detta, men det tycker jag inte att man ska göra. Två tredjedelar av redaktionen kunde av olika skäl inte jobba i förra veckan - sån´t får konsekvenser oavsett hur organisationen ser ut.

Nils Holmlöv
Chefredaktör, MacWorld och macworld.se