- henkebarn
- Medlem ●
- Helsingborg
henkebarn, Jag tror du missförstått det mesta jag sagt (antagligen med flit). Jag tycker inte att musiker ska gå under finansiellt för att jag ska få deras musik gratis. Jag tycker däremot inte att nån annan än de själva har ansvaret för deras finansiella överlevnad. Kan man inte leva på att göra alla de investeringar ni snackar om att musiker måste göra, gör man inte de investeringar. Gör man de investeringarna kan man inte komma och gnälla sen när man inte kan leva på det.
Det handlar enbart om att ingen ska lägga sig i vilka kopior jag gör för mitt eget privata bruk och om ens affärsidé bygger på att man kan kontrollera det så har man en kass affärsidé och då får man antingen själv komma på en annan lösning, hoppas på att foplk är snälla nog att ge en pengar fast de inte behöver eller byta bransch.
Adidas ska fan inte lägga sig i ifall jag syr en exakt kopia av en adidas-jacka hemma på min symaskin som jag sen ska bära själv.
Jag tycker att du har fel.
Och nej, jag missuppfattar aldrig med flit.
skrotnisse. Det handlar inte om att ta alls. Det handlar om att kopiera. För eget bruk. Det är ok att göra kopior av vad som helst för eget bruk eller för att ge bort gratis. Det är också helt ok att hjälpa andra att göra egna kopior för privat bruk. Företag ska inte bestämma åt mig att anledningen till att jag inte köper deras produkt är felaktig. Den bedömningen ska jag göra helt själv.
Det är inte ok att sälja en kopia utan tillstånd.
Vad är skillnaden mellan att sy upp en adidasjacka och ha själv och att göra en kopia av en låt? Att det är lättare att göra en kopia av en låt eller? Vi ska alltså motverka alla uppfinningar som gör saker lättare om de har negativ inverkan på affärsplaner anpassade för en tid innan uppfinningen?
Att det är lättare att göra en kopia av en låt eller? Vi ska alltså motverka alla uppfinningar som gör saker lättare om de har negativ inverkan på affärsplaner anpassade för en tid innan uppfinningen?
Här har jag suttit och (nästan) tagit dej på allvar och så säger
du en sån fatal sak. Hur gammal är du ??? Tolv ?
Jag kliver av den här diskussionen.
Tack för mej!
Här har jag suttit och (nästan) tagit dej på allvar och så säger
du en sån fatal sak. Hur gammal är du ??? Tolv ?
Jag kliver av den här diskussionen.
Tack för mej!
Så där har det låtit stup i kvarten från dig när du inte vill svara.
Ska bli spännande att se om du menar allvar den här gången.
Jag ber om ursäkt om jag halmgubbade dig, men det är bara att dementera isåfall. Kolla mina inlägg så ser du hur man gör.
Skrotnisse, jag håller med dig i en hel del, och jag håller med Laseranders i en del annat – ja, det är faktiskt möjligt att hitta en mellanväg där... för det jag INTE gillar med ditt resonemang är att du har så svårt för att omnämna fildelning som något i grunden fantastiskt. Som med dina manualer... VARFÖR är det så svårt att säga att "alla som är intresserade av gamla amerikanare borde ladda upp sina manualer och memorabilia osv på p2p-nätverk"? Det ger ju en ofantligt mkt rikare kulturliv kring ert intresse! Exakt detta är också vad som händer kring musik i privata nätverk som gamla Oink och what.cd idag, det är mer en fråga om social intressegemenskap och ett sätt att dela med sig av upptäckter snarare än av "gratis skivor". Folk på what.cd köper ju skivor som galningar...
Varför kan inte folk som är för illegal fildelning, som till exempel nedladdning av film och musik via Pirate Bay, bara förstå att det är den som skapar produkten som bestämmer hur den ska distribueras och inte den potentielle konsumenten?
Jag som skapar produkt A bestämmer väl för tusan själv
a) vad den ska kosta?
b) var den ska kunna köpas?
c) om den ska finnas tillgänglig för alla?
Om inte producenten får bestämma detta ska ju inte civila få bestämma vem som ska komma in i deras lägenhet, vem som ska få ha sex med vem frivilligt eller ofrivilligt, vem som ska få gå på dagis eller inte eller vem som ska få stryk för att han har röda strumpor.
Anarki fungerar inte i stora samhällen, så som Sverige. Så är det.
Varför kan inte folk som är för illegal fildelning, som till exempel nedladdning av film och musik via Pirate Bay, bara förstå att det är den som skapar produkten som bestämmer hur den ska distribueras och inte den potentielle konsumenten?
Jag som skapar produkt A bestämmer väl för tusan själv
a) vad den ska kosta?
b) var den ska kunna köpas?
c) om den ska finnas tillgänglig för alla?
Om inte producenten får bestämma detta ska ju inte civila få bestämma vem som ska komma in i deras lägenhet, vem som ska få ha sex med vem frivilligt eller ofrivilligt, vem som ska få gå på dagis eller inte eller vem som ska få stryk för att han har röda strumpor.
Anarki fungerar inte i stora samhällen, så som Sverige. Så är det.
Och här bli jag anklagad för att blanda äpplen med päron!
Det är ju just när piratkopiering är olaglig som jag inte får bestämma vem som får komma in i min lägenhet och lägga sig i. Helt plötsligt får jag inte själv bestämma vad jag ska lägga pengar på.
Jag blir ju förbjuden från en handling som bara rör mig själv för att den handlingen riskerar att göra så att jag inte lägger pengar på en specifik produkt. Det är alltså snarare tvärtom mot vad du säger.
Och här bli jag anklagad för att blanda äpplen med päron!
Det är ju just när piratkopiering är olaglig som jag inte får bestämma vem som får komma in i min lägenhet och lägga sig i. Helt plötsligt får jag inte själv bestämma vad jag ska lägga pengar på.
Jag blir ju förbjuden från en handling som bara rör mig själv för att den handlingen riskerar att göra så att jag inte lägger pengar på en specifik produkt. Det är alltså snarare tvärtom mot vad du säger.
Nu var det du som missuppfattade mig. Kanske uttryckte jag mig otydligt.
Om piratkopiering ej vore illegal borde man kunna tumma på många andra saker, som till exempel att du inte själv får hindra någon från att vistas i ditt hem. Att inte tjejerna själva får lov att bestämma vem som ska ha sex med dem. Att man ska kunna diskriminera vid utdelning utav dagisplatser och att våld blir tillåtet.
Hårddragna jämförelser ja, men dock exempel på andra former utav anarki. Din filosofi om att ingen ska säga till dig om du ska betala för produkter vars producenter har fulla rättigheter att distribuera precis som de vill är ren skär anarki. Ingenting annat.
Din lille anarkist! Nu drar jag mig ur tråden. Hej då.
(Och givetvis får du själv bestämma om du ska betala för saker eller ej. Men betalar du inte så är du ej heller berättigad att äga.)
Nej, jag missförstod inte. Du påstår att jag ska hindras från en handling som bara rör mig som jag gör i mitt eget hem för att den handlingen eventuellt kan hindra mig från att köpa en produkt. Läs vad jag skrev igen. Ska en prodicent få underkänna enanledning jag har för att inte köpa hans produkt för att han inte tjänar tillräckligt med pengar och därmed gå in i mitt hem och kräva mig på pengar han anser att jag borde vilja ge honom, då kan man börja tumma på andra saker som allt det du nämner.
Det svåra i debatten är att se förbi mitt/ditt argumenten och fundera på vad som är i görningen. Citat Oscar Swartz:
Vi går från en värld där vi av tekniska skäl tvingades vara soffpotatisar som mest tog emot och konsumerade/accepterade massmediers och maktens budskap och kultur. Saker som sändes uppifrån och ned. Vi går nu mot en värld av horisontell deltagarkultur, där gränsen mellan producent och konsument upplöses, en remixkultur. Vi går från read-only society tillbaks till read-write society.
Läs gärna hela hans blogginlägg. Oscar Swartz :: Texplorer: Nix, det handlar inte om gratis
/ Midmus
Jag har just läst inlägget av Oscar.
Det citat du använder är hans bild av sitt liv, han ser sig/såg sig som en soffpotatis som mest tog emot bl.a. "maktens" budskap och kultur. Nu ser han en horisontell deltagarkultur som skulle vara något helt annat, "read-write" istället för read-only.
Till att börja med är det ju trist om han ser sig som en soffpotatis, jag har inte samma bakgrund som han så det är inte helt lätt att sätta sig in i. Jag väljer vad jag konsumerar, det var visst något som han inte kunde.
Jag får uppfattningen att han menar något slags gemensamt skapande i att en part producerar och de andra parterna konsumerar. Jag har svårt att förstå det. Menar han att den stora massan MÅSTE piratkopiera för att sedan, någon gång i framtiden, hjälpa producenterna producera?
Man kanske ska mäta piratkopieringen och sedan ge bidrag till den producent som är populärast? Införa en skatt som alla får betala och som sedan fördelas ut av ett råd?
Vi kunde väl ha en liknande skatt för andra "förnödenheter" som mat, husrum osv. De som väljer att arbeta får betala en skatt som fördelas ut till dem som inte har lust att arbeta. Jag har för mig att det var något parti som föreslog det, en slags medborgarlön. Alla får betalt och samhället bärs upp av de som arbetar. (de som inte arbetar utan bara konsumerar ser nog sig själva som viktigast, de skapar ju de arbetstillfällen som behövs för att producera det som de har lust att konsumera).
Utan att i skrivande stund ha satt mej in i hans argument, men om
jag jämför min egen uppväxt, tonår och tid därefter så tycket jag
tvärt om! Jag tycker att utvecklingen pekar mer och mer åt att göra
folk till soffpotatisar än de/vi någonsin har varit!
Mer media är inte bättre media!
Hur man nu ser på fildelning, är den ju faktisk ett faktum. Intressant är vad som kommer att ske med mjukvaruindustrin. Det är ju en ung industri, om inte uppfunnen av, så åtminstone implementerad av Microsoft på 70-talet. Är det över?
Apple har ju en lösning med sin Appstore för iPhone. Den vanlige konsumenten kan inte utan vidare installera piratkopierad mjukvara på sin telefon. Det är en lösning där man lyfter kopieringsskyddet från den enskilda mjukvaran till plattformen. Vi får en oerhört såväl elegant som låst lösning. Apples väg: Man tjänar pengar på hårdvaran (vilken inte går att piratkopiera för gemene man iaf), och på att ta procent på all mjukvaruförsäljning, mot att man skyddar programmeraren mot piratkopiering.
Sedan har vi motpolen Google, med helt öppen mjukvara på, i praktiken, öppna plattformar. En inte lika elegant men helt olåst lösning. Google vill på sikt ge sina annonser en framträdande plats på nya plattformar.
Varken Apple eller Google tjänar sina pengar på mjukvara direkt.
Vad gör då Microsoft? Enligt ryktet kommer de att börja sälja en egen telefon, för att tjäna pengar på hårdvara (de har ju knappast kunnat undgå att lägga märke till Apples enorma marginaler).
Vänligen, Ylan
De har väl börjat med någon slags remote nedstängning av
datorer med piratoperativsystem, en massa förbannade
kineser, men vet ej om det är 100% sant...
Tror ni inte att kunnigt folk kommer att skapa "work-arounds"? Lösningar som gör att fildelningen kan fortsätta som förut? Eller, troligen, ännu enklare/snabbare/bättre? Det tror jag.... Så har det varit med koperingsskydd och annat elände under alla de år jag har använt datorer. Jag ser med tillförsikt på framtiden!
Med tanke på nivån på diskussionen så vill jag citera Blogge Bloggelito:
"Frågan om den nya korporativistiska lag som ger upphovsrättsindustrin halvpolisiära befogenheter är i grunden mycket enkel. Antingen skall skivbolagsdirektörer och andra ställföreträdare för artisterna få behålla ett statligt monopol och ett undantag från äganderätten under allt mer groteska former. Eller så skall det vara fritt fram att göra vad man vill med den ägodel man rätteligen betalt för. Detta är huvudfrågan, vad än förespråkarna för statlig protektionism på visst ägande säger. Det är en moral- och principfråga och ingen teknisk fråga.
Nyligen tog ett fyrtiotal äldre och mycket välbeställda så kallade upphovsmän mod till sig och skrev ett inlägg i Dagens Nyheter där de vädjade om att få behålla allt sitt guld och få fortsatta kungliga privilegier att trycka pengar i egna sedelpressar. Även om den ståndpunkten kan tyckas mossig krävs faktiskt ett visst mod att framföra den, i det att man gör sig själv till åtlöje inför yngre kolleger och yngre generationer. Varje form av kritik mot digital delning och förändrade strukturer resulterar i en ström av upplysta e-postmeddelanden, artiklar och blogginlägg där det informativt förkunnas att det statliga privilegiet med undantag i äganderätten snart är förbi. Informella nätverk och gräsrotsaktivism är privatpublicisternas starkaste vapen, samtliga riksdagsledamöter får just nu sina mailboxar fyllda av politiskt engagerade medborgare.
Detta kan mycket riktigt ge ett korrekt intryck av att förespråkarna för digital rättvisa och integritet representerar en mycket kraftfull opinion, vilket också bekräftas av opinionsundersökningar i saken. Och så är det – det rör sig om hundratusentals, till skillnad från det ilskna fåtal som de välbeställda ”upphovsmännen”, upphovsrättsindustrins företrädare samt borgerliga köpmän utgör.
Men de sistnämnda är onekligen ett ilsket fåtal som är flinka vid skrivmaskinen. Och till sitt förfogande för opinionsbildning har de hela den äldre strukturen av enkelriktad massmedia, inte sällan som skribenter, delägare och indirekt beroende personal.
Vad dessa ivriga anhängare av en förlegad och sedan länge överspelad upphovsrätt anser i sak är ändå inte helt enkelt att reda ut, bland annat därför att deras argument är oklara och förvirrade. Som jag ändå har förstått deras ståndpunkt går den uppifrån och ned från principen att ”man måste få betalt för sitt arbete”, nämligen under hela livet och sjuttio år därtill, utan att någon mer gång behöva göra ett hantverk – enligt en företrädare för upphovsrättslobbyn är det till och med ett hot mot demokratin att den demokratiska grundpelaren äganderätten återställs i dess ursprungliga skick. De talar vidare om ”stöld”, som om någon hade berövat dem någonting (utöver sina orättfärdiga privilegier).
Ett nytt argument som tillkommit alldeles nyligen är att det inte alls är en inskränkning i den personliga integriteten att privata kommersiella bolag får tillgång till persondata kopplade till vissa trafikströmmar på det att enskilda personers trafik kan övervakas och kopplas samman i sociogram – de förstår inte heller den högst relevanta kopplingen till FRA och dess totalitära övervakning, som i ett senare skede med en enkel omröstning kan komma att ställas i upphovsrättsindustrins tjänst när stat och kapital växer samman allt mer. De tycks inte ens förstå att det är ett våldsamt brott mot demokratins fundamenta när åklagare vid misstanke om ”upphovsrättsbrott” lämnar över datorer i dess helhet till privata intressenter i upphovsrättsindustrin för analys, så som skedde för en tid sedan.
Att fackliga organisationer som författarförbundet tillhör det ilskna fåtal som opponerar sig mot att deras medlemmars adliga privilegier (utöver statligt kulturstöd) ifrågasätts är inte så konstigt, men det är likväl att komma ihåg att detta förbund bara utgör några tusental författare, de flesta sådana som ingen läser ändå men som ändå anser att de ska ha en viss fördelningspeng från de stora fiskarna.
Eftersom böcker börjat digitaliseras i rätt stor omfattning redan idag kan man tänka sig en snar framtid där den elektroniska boken kunde bli vanligare än den tryckta boken. Och en sådan utveckling går alldeles förträffligt att kombinera med en återgång till fulländad naturrättslig äganderätt, nämligen genom att inse att boken bara är reklam för författaren i fråga och att författaren kontinuerligt måste idka sitt hantverk i kolumner, seminarier och teveprogram för att förtjäna sitt levebröd, precis på samma sätt som musikartister i dag förtjänar sitt stora och välförtjänta levebröd på konsertspelningar (men absolut inte på skivor, som bara är marknadsföring för artisternas musik).
Den som inte förstår detta vill helt enkelt inte förstå. Eller är, som aktivisterna i upphovsrättsindustrin, ute för att tjäna lättförtjänta pengar på en monopoliserad distributionskedja styrd av en kriminell kartellverksamhet med statliga privilegier. Det är nämligen stor skillnad på de enskilda artisterna och de organiserade multinationella tjuvbolag som stoppar lejonparten av artistens inkomster i egen ficka. Den gruppen är kanske inte större än något tusental personer, men har ändå ansenligt inflytande över folkvalda parlamentsledamöter, ofta med inslag av bestickning, mutor och annat – det är en kriminell verksamhet av bandidosmodell.
En ny lag där upphovsrätten förpassas till historiens skrothög som den tillfälliga stimulansåtgärd den var avsedd att vara skulle gagna framväxten av nya distributionskedjor, och artisterna skulle frigöras från gamla och inkörda mönster och tankebanor. Om regeringen däremot inför ipred-direktivet kommer vi att få se upphovsrättsindustrin stämma gamla tanter och tioåringar på miljonbelopp, androm till varnagel – precis samma fenomen vi har sett i USA och en del andra länder.
Just därför att det är konsumenterna man vill åt, precis som när det gäller narkotika och annat – det finns en fix idé om att man skär av producentledet om man inriktar sig på konsumenterna. Den är visserligen felaktig, men det kommer inte hindra upphovsrättsindustrin från att sälla sig till kören av kompletta idioter.
Men hur mycket man än vänder och vrider på alla dessa tekniska argument återstår till slut bara problemets kärna. Varför ska vi ha ett undantag i äganderätten bara för att tillfredsställa en självutnämnd elit som inte vill arbeta som andra hantverkare för att förtjäna sitt levebröd? Den som tillverkar en fin stol eller som kommer på en läcker maträtt kan inte likt Jan Guillou strunta i parkeringsböter hundratals gånger och ställa sig över lagen bara för att det inte kostar så mycket i förhållande till den samlade förmögenheten. Den som utför ett stunttrick eller en prestation i barr får inget statligt skydd för sina påhitt, utan får leva upp till förväntningarna om att ideligen kunna prestera på samma sätt eller helst bättre, i konkurrens med dem som kopierar och plagierar tricket eller prestationen. Författare, artister och andra får precis som vanliga hantverkare börja inse att de är just – hantverkare. De av folket upplysta riksdagsledamöterna bör vid tveksamhet betänka just detta förhållande."
klockrent!
Citerat från nedan länk.
Ett ilsket fåtal vill bevara undantaget från äganderätten (Blogge Bloggelito – regeringsblogg)
/ Midmus
Midmus tycker det han länkar och citerar från är klockrent.
Läs en gång till.
Du kanske faller för det korrekta språket. Det är lätt att falla för detta men synar man innehållet så faller hans resonemang som ett korthus.
Jag skulle t.ex. vilja veta hur filmbolag ska tjäna pengar på sina filmer. Turnera runt kanske - James Bond on ice låter som ett säljande koncept.
Det finns faktiskt också dom som inte kan åka på turné. Plus att de mindre artisterna lär få det djävligt hårt.
Om det sedan finns de, som det gärna tas upp i dessa sammanhang, som tex Bruce Springsteen - tillåt mig skratta. Det är klart att han kan ge bort något gratis. Det finns liknande artister tidigare som gjort detsamma men det är fortfarande upp till var och en.
Själv har jag lite svårt för att man ska ge bort bara för att man har mer,
men jag är å andra sidan anti-kommunist...
Om jag skall se på det med moraliska glasögon, så är det inte så att man har rätt till allt, gratis, jämnt. Med det inte sagt att jag hyser någon som helst sympati för filmindustrin.
Och vilken liberalt sinnad person kan tänka sig att rösta borgerligt nästa gång, när den borgerliga regeringen konsekvent sätter filmindustrins intressen framför skyddet av medborgarnas integritet? Och vet någon hur sossarna ställer sig? Inte jag.
Om regeringens deodoranttaktik skriver Johannes Forssberg i Expressen i dag. Tror det var många med mig som trodde att en borgerlig hållning betydde mer än någon eventuell procentenhet lägre skatt. Att sälja ut mig till privata intressen är ju något oerhört.
Om jag tar av mig mina moraliska glasögon, är jag ärligt nyfiken på vad som kommer att ske med mjukvaruindustrin. Musik och film kommer att produceras, det är jag övertygad om. Vi kommer nog att få betala betydligt mer för vissa saker (de som går att ta betalt för), och vissa delar av industrin kommer helt enkelt att försvinna.
Men mjukvaruindustrin kan inte åka på turné. Om inte cloud computing blir sättet. Det går inte att kopiera en server i USA. Det visar sig att Apple kan ta mycket betalt för burkar, delvis med argumentet att det följer med så mycket mjukvara. Undrar hur stor del av Apples försäljning (till konsument) består av mjukvara, min gissning är att den är relativt liten, och krympande.
SkrotNisse:
1) Angående MS:s eventuella nedstängning av piratkopierade system undrar jag om du eller någon annan har någon länk eller hänvisning att följa.
2) Att ge bort sina egna pengar har väl inget med kommunism att skaffa.
Vänligen, Ylan
SkrotNisse:
1) Angående MS:s eventuella nedstängning av piratkopierade system undrar jag om du eller någon annan har någon länk eller hänvisning att följa.
2) Att ge bort sina egna pengar har väl inget med kommunism att skaffa.[/URL]
1. Jag läste det någonstans, men minns inte var. Det var i alla fall en
massa irriterade kineser, antagligen det landet med flest piratkopior
(av ALLT) men ändå måste Sverige ligga längst fram som man gör
med miljö BS'et.
2. Nja, det var inte direkt det, utan lite fler argument i sin helhet som
gjorde att jag drog en slutsats (som jag fått bekräftad via PM)...
Om jag skall se på det med moraliska glasögon, så är det inte så att man har rätt till allt, gratis, jämnt. Med det inte sagt att jag hyser någon som helst sympati för filmindustrin.
Och vilken liberalt sinnad person kan tänka sig att rösta borgerligt nästa gång, när den borgerliga regeringen konsekvent sätter filmindustrins intressen framför skyddet av medborgarnas integritet? Och vet någon hur sossarna ställer sig? Inte jag.
Vänligen, Ylan
Nyfiken på vad du har för insikter i filmindustrin?
Om fildelning är stöld så tycker jag att istället för att betala en summa för en nedladdad film så ska man få möjligheten att istället ladda upp den "tillbaka" till upphovsmannen. Då har han ju fått tillbaka filmen och då är det väl inte stöld längre?.........
Alla ni som är trötta på den korrupta politiken borde göra som jag gå med i och rösta på Piratpartiet:
/ Midmus
Om fildelning är stöld så tycker jag att istället för att betala en summa för en nedladdad film så ska man få möjligheten att istället ladda upp den "tillbaka" till upphovsmannen. Då har han ju fått tillbaka filmen och då är det väl inte stöld längre?.........
Alla ni som är trötta på den korrupta politiken borde göra som jag gå med i och rösta på Piratpartiet:
/ Midmus
Moget...
Moget att komma med en sån mogen kommentar........... Hur gammal är du?
Att kalla fildelning för stöld är fel. Det är INTE stöld. Påstår du det så ljuger du. PUNKT!
Att uppmana människor som jag som tröttnat på våra politikers sätt att behandla oss väljare ( först FRA och nu iPred ) att gå med i ett demokratiskt politiskt parti är såvitt jag vet moget. Eller tycker du att icke demokratiska metoder är att föredra? / Man kan bli mörkrädd för mindre / Midmus
dags att ge sig med det här stöldtjafset, kanske? Eftersom det handlar om ett BROTT så är det FEL att envisas med stöldbegreppet. Brottet är ju något helt annat, med en helt annan straffsats än stöld, och reglerat av en helt annan del av brottsbalken. Just när man diskuterar brottet i sig, som man de facto gör när man kritiserar fildelares illegala handling, är det alltså juridiskt självmål att kalla det "stöld".
dags att ge sig med det här stöldtjafset, kanske? Eftersom det handlar om ett BROTT så är det FEL att envisas med stöldbegreppet. Brottet är ju något helt annat, med en helt annan straffsats än stöld, och reglerat av en helt annan del av brottsbalken. Just när man diskuterar brottet i sig, som man de facto gör när man kritiserar fildelares illegala handling, är det alltså juridiskt självmål att kalla det "stöld".
Just därför är det väldigt viktigt att påpeka att det inte är stöld och inte ge sig på den punkten, för blir man av med det blir det uppenbart hur ihåliga antipiraternas argument är om de inte kan kalla det stöld.
Moget att komma med en sån mogen kommentar........... Hur gammal är du?
Moden nog att inte svara på din idiotiska kommentar!
Att ladda ner något som gör att exempelvis en filmproduktion inte får tillbaka de pengar som lagts ut. En svensk film kan tex kosta mellan 10-25 miljoner. Om man laddar ner så måste man väl ändå inse att man har svårt att få tillbaks det man lagt ut.
Ge mig gärna exempel på hur filmproduktion ska finansieras om ingen betalar för att se produkten.
Att ladda ner något som gör att exempelvis en filmproduktion inte får tillbaka de pengar som lagts ut. En svensk film kan tex kosta mellan 10-25 miljoner. Om man laddar ner så måste man väl ändå inse att man har svårt att få tillbaks det man lagt ut.
Ge mig gärna exempel på hur filmproduktion ska finansieras om ingen betalar för att se produkten.
Det finns väl nästan aldrig några garantier för att man får tillbaka pengar som lagts ut?