stefanprofiler

Färghantering börjar redan när du skapar ditt InDesign-dokument. Se till att du har rätt färginställningar redan från början. Om du inte har fått annan information från tryckeriet kan det vara en bra start att se till att du använder Adobe RGB som RGB-färgrymd och Fogra 39 som CMYK-färgrymd. Ännu bättre är det att skapa en färginställning i Photoshop, spara denna och sedan se till att alla program i CS-sviten använder samma färginställning genom att använda funktionen »Synkronisera färginställningar« i Bridge.

Se sedan till att du har rätt exportinställningar när du gör din pdf.

Silicon Film var ett stående skämt bland oss som åkte till fotomässor. Vi undrade alltid vad de skulle lova när de skulle kunna leverera en fungerande produkt. Vad jag kommer ihåg fick de aldrig fram en produkt på marknaden. Den prototyp som de visade hade en pyttesensor med låg upplösning, som dessutom lagrades i »filmrullen«. Lagringskapaciteten var i storleken 8-16 bilder. Så om du hittar en sådan är det i avdelningen kuriosa som du ska placera denna produkt.

Man måste inte alls ha tillstånd från de människor som finns med på bilderna. Det är bara om det är kommersiell reklam som det krävs tillstånd från de som finns med på bilderna. Jag arbetar inte på ett universitetsbibliotek, men har arbetat mycket med upphovsrätt och jag kan lova dig att du inte får goddag yxskaft från en jurist. Juristen kommer att hänvisa till lagen om namn och bild i reklam (1978:800) och säga att du inte behöver tillstånd för en sådan publicering.

Istället bara för att säga att du gör fel tänkte jag beskriva vad du gör som inte är så bra om du vill få ut bra färger.

Du ska inte tilldela en skrivarprofil. I vissa lägen kan man konvertera till en skrivarprofil, men jag rekommenderar inte detta som standard. Spara den istället i Adobe RGB.

Vid RGB, välj Adobe RGB. Din skärmprofil läser programmet in automatiskt när du startar programmet, så du behöver inte berätta för InDesign vilken skärmprofil du har. CMYK behöver du inte blanda in överhuvudtaget om du bara ska ha ut en utskrift. Men Coated Fogra 39 är annars ett bra val. Det anpassar bilderna för tryckning på ett bestruket arkoffset-tryck. Reglerna bör du ha på Bevara inbäddad profil. Då kommer InDesign att se din profil. Med den avstängd kommer den tilldela din RGB-profil, som du har valt till skärmprofil. Men i Photoshop exporterade du ut en med skrivarprofilen. [/QUOTE]

Dessa inställningar ska du inte ändra, det är helt onödigt.

Se mina skärmdumpar för detta. Hoppas du nu får ordning på ditt flöde.

Tillägg, se till att du installerat drivrutinen från Epson och inte använder den som kommer med i OSX. Då brukar det bli bra. Ibland blir det ändå inte så lyckat, beroende på att de profiler som skrivartillverkaren levererar ibland inte är så lyckade. Men då går det ju att göra en specialprofil. Jag testade nyligen på ett antal olika papper och skillnaden mellan en profil som tillverkaren levererat och en som jag gjorde var ibland rätt liten, ibland mycket stor. Men den egengjorda profilen var alltid bättre, så klart

Här vara det många fel. Börja med att synka alla dina CS-program med Bridge. Där kan du ange Europeisk Prepress 3. Då får du Adobe RGB som färgrymd i både Photoshop, InDesign, Illustrator och Acrobat. Se till att ditt dokument i Photoshop verkligen är i Adobe RGB, i annat fall konverterar du till den färgrymden, INTE tilldelar.

När du sedan skapar ditt InDesign-dokument, ange att det ska vara ett RGB-dokument. Undvik att blanda in CMYK om du ska skriva ut den på en skrivare, det fungerar bättre med RGB.

När du sedan ska skriva ut ser du till att InDesign får styra färghanteringen. Då kan du välja din skrivarprofil som profilen som du ska konvertera till. Sedan klickar du på Skrivare och går in i färginställningarna.

Att få skärmarna likadana kräver, som flera sagt, en kalibrator. Skillnaden mellan att kalibrera och profilera är att när du kalibrerar ställer du in den optimala ljusstyrkan och färgtemperaturen på din skärm, när du profilerar mäter du in vilken färg som skärmen då har och bygger en profil. Denna profil använder sedan färghanterade program för att korrigera bildens utseende på skärmen så att de ser likadana ut, trots att skärmarna har lite olika färgegenskaper.

Apples skärmar har inga inställningar som går att kalibrera vid sidan av ljusstyrkan. Det gör att de är lite begränsade. Har de den önskade färgtemperaturen går det att få till en bra skärmåtergivning. Men om du sitter och ska jämföra skärmbilden med ett provtryck som du kollar på i en betraktningslåda, då behöver du kunna finlira med färgtemperaturen på ett helt annat sätt.

Ett kalibreringsprogram som jag gillar är Basiccolor Display, fungerar bra med alla nivåer av skärmar, från de mest avancerade Eizo- och NEC-skärmarna till bärbara datorskärmar. Till den behöver du en bra kalibrator som t ex EyeOne Display Pro.

EyeOne Display är en helt annan kalibrator och den fungerar utmärkt när den är bra. Men det finns många ex av den som inte är något vidare. Filtren i kalibratorn har försämrats över åren.

Om du använder skrivardrivrutinen finns det en gräns på 44". Längre än så skriver inte programmet ut. Du behöver en RIP som gör det möjligt att skriva ut längre bilder.

Nej, detta är ju teknik som blev förlegad redan 2000. Vad du behöver är en profil som är byggd med en kraftig svartgenerering. Hur ska du trycka dina bilder? Använder du ett tryckeri som använder en ISO-profil så kan du ta hem mätdata från FOGRA och använda dem i ett profilskaparprogram när du bygger en ICC-profil. Har du inte ett sådant program finns det några på ICC-profiler | ISO profiler | Fogra | Separation till CMYK | Color Consult AB

Stefan

Vad får du för maträtt om du följer detta recept:

1 dl
4 st
8 st
4 dl
2 km

Svårt att räkna ut, eller hur? På samma sätt är det svårt att säga vilken färg man får om man tar 204, 51, 0. Du säger då antagligen att det är rött, grönt och blått man ska ta. Men det finns ju en mängd olika röda, gröna och blå nyanser. Om du säger att i sRGB är färgerna 204, 51, 0 då kan jag beskriva exakt vilken färg du har.

Stefan

P.S det är raggmunk jag har beskrivit

Såklart, och visst hjälpte det.

Stefan

När jag öppnade ett dokument i InDesign var plötsligen Tecken- och Styckeformatspaletter helt tomma.

Jag har provat att slänga preferensfilen till InDesign, men det hjälpte inte. När jag skapade ett nytt konto så fungerar allt som det ska. Det bör alltså vara någon preferens som inte fungerar som den ska, men vilken?

Vet inte vilka lökar du räknar med, men det pris jag sett var nästan USD 10.000. På DP Review är stämningen lite uppjagad över Sigmas prissättning.

Stefan

Kan inte säga att din fråga blir klarare av detta inlägg. En profil är ju en beskrivning av en enhets färgegenskaper. En kamera har en profil, en skärm har en profil, en skrivare har en profil. Sedan har du en arbetsfärgrymd, som vi enklast kan beskriva som en neutral färgrymd, som gör det möjligt att flytta dokument från en dator till en annan utan att färgerna förändras (inte så mycket i alla fall).
Hur du ska arbeta beror ju på om du arbetar på en enskild bild eller på ett dokument som innehåller flera olika bilder från olika håll.

Arbetar du på en enskild bild ska du välja en färgrymd som dels kan innehålla alla de färger som din skrivare/tryckpress/skärm kan visa, dels är så liten som möjligt. Idag väljer de allra flesta att välja arbetsfärgrymden Adobe RGB. Det innebär att du bör se till att din kamera/råkonverteringsprogram är inställt på Adobe RGB. Under det att du kollar på din bild på skärmen konverteras den automatiskt till din skärmprofil. När du sedan skriver ut konverterar du till din skrivarprofil.

Har du en bild som inte innehåller någon profilinfo så får man prova med att gissa vilken profil den är gjord i. Det gör du genom att tilldela den olika arbetsfärgrymder, som sRGB, Adobe RGB, ColorMatch RGB eller till och med ProPhoto RGB och se när din bild ser bäst ut. Sedan kan du välja att spara bilden med den färgrymden eller att konvertera bilden från den färgrymden till den som du har standardiserat på.

Bilder som inte innehåller en profil är alltså ett otyg som inte bör finnas

Nu är det ju exakt samma inställningar som du ska göra för att få ut en A1 som en A4, så om det är enda skälet du har för att skicka till Crimson så känns det lite märkligt. Det kan ju dock finnas andra skäl.

Guiden på Epson FAQ täcker väl in det mesta. Men det kan vara värt att lägga till att man i Photoshop styr storlekar och upplösning i Bild > Bildstorlek. 360 ppi är optimalt för mindre utskrifter, som A4:or. För stora bilder räcker det med 240 ppi eller, med matta papper, 180 ppi.