@bollman
Man kan inte bestämma en absolut dödlighet utifrån levererad stråldos annat än när man kommer upp i nivåer som ger direkt skada på viktiga inre organ. Under den nivån är det stokastiskt, så vi vet till exempel att medicinsk radiologi och nuklearmedicin årligen ger en handfull cancerfall hos patienterna. För att hålla risken vid en nivå som är jämförbar med annat vi frivilligt utsätter oss för, sätts gränsvärden som är baserade på ett väldigt solitt statistiskt underlag.
Det finns helt enkelt ingen nivå annat än noll som inte kan ge cancer, men man kommer till sist ner på smått absurda sannolikhetstal som gör att vi bestämt en gräns för vad som är acceptabel risk. Allt handlar om sund riskbedömning, något som många bevisligen har väldigt svårt för i dagens Sverige.
Man _bedömer_ att en stråldos på 50mSv är ok, men vi utsätts varje år för ca 4mSv. Varför är det ok med 12-13 gånger den dosen utan att det gör skada?
Du missförstod. Gränsvärdet för frivilliga yrkesarbetande är 50 gånger högre än vad allmänheten ofrivilligt får utsättas för. Detta för att vi accepterar en viss risk för kroppsskada vid alla arbeten. Gränsvärdet motsvarar en risknivå som det är ok att utsätta sig för på alla andra jobb.
Det har inte gått mycket mer än 60 år sen man överhuvudtaget började fundera på det här med radioaktivitet som något farligt och den exakta effekten på längre sikt vet man helt enkelt ganska lite om.
Första rapporterna om strålskada kom på 1890-talet. Både rättsprocessen kring radiumflickorna på sent 20-tal och kändisen Eben Byers bortsmälta underkäke anno ca. 1930 fick definitivt in allmänheten på rätt spår, efter det var det bara kvackarna kvar.
Generellt tar det mellan 10 och 20 år mellan exponering och cancerdebut för alla carcinogener, något längre för t.ex. asbest. Att man inte skulle kunna bedöma risken att bli sjuk av något som introducerades för mer än en mansålder sedan faller också på sin orimlighet; även om vi låtsas att risken skulle ha varit okänd till för 60 år sedan är det ju själva exponeringen och inte funderandet som ger cancer.
Gränsvärden hit och gränsvärden dit, jag skulle klart vilja påstå att man inte till fullo kan överblicka effekterna av att utsätta sig för strålning.
De är kända och klart överblickbara. Däremot är det aningen svårare att överblicka effekterna av osakligt grundad trygghetspanik.
