stefanprofiler

Varför använder de då digital utrustning? Det är ju knappast ekonomiska problem som gör att de väljer att arbeta med digitala kameror.

Stefan

Det jag printar är i storlekar upp till 160 x 300 cm och då är det rätt enkelt att se skillnaden. Och när det gäller video håller inte regissorer som Peter Jackson och Steven Soderbergh med dig om att film är bättre än digitalt. Jag tror nog att de har möjlighet att arbeta med exakt den utrustning som de vill. RED / Index

Stefan

På samma sätt som med en panoramakamera exponeras varje del bara mycket kort tid. Varje del av motivet exponeras bara under 1/1000 sek.

Stefan

Oj, vad enkelt en del gör det för sig. Jag har 20 års erfarenhet av mörkrumsarbete, jag har utbildat en mängd fotografer i svartvitt och färgkopiering. Men idag gör jag alla mina bilder och också mina kunders bilder digitalt. Resultatet, framförallt på stora printar, är så mycket bättre än när man arbetar i mörkrummet. Så för mig har övergången från kemiska printar till digitala printar bara berott på den bättre kvaliteten.

Stefan

Det är klart att en kamera med skannande bakstycke inte är en kamera för sportfoto, men det är knappast en 8 x 10" kamera heller.

Stefan

Svårt att göra en så stor print i mörkrummet

Men jag kan hålla med om att testen uppvisar en massa fel och brister i sitt utförande. Men redan under 2003 gjorde jag en parallelltest mellan en Canon EOS-1 och en EOS-1Ds. Då slutade bildmaterialet i tryckt form. Filmmaterialet var en lågkänslig diafilm, som skannades med en väl kalibrerad skanner av hög klass. I en inte alltför stor bild (cirka A4-format på båda bilderna) var den digitala kameran bättre på detaljer, färger, valörer i skuggor och högdagrar och visade så klart lägre brus/korn.

Sedan har jag gjort om detta vid ett par tillfällen, varav en gång på negativ film som sedan printades analogt i en 40 x 50 cm print. Samma omdöme för detta

Stefan

Kolla Stephen Johnsons hemsida Home Page of Photographer Stephen Johnson får du se hur pass väl den fungerar ute i naturen. Han tog en serie bilder 1992 med sin 8 x 10 tums kamera och sedan med denna digitalkamera, sedan dess har han bara fotograferat med digital utrustning.

Stefan

En 4 x 5" kamera med ett BetterLight-bakstycke.

Stefan

Beklagar att du tycker att jag avfärdar tråden, det var inte meningen. Men jag kan ibland bli lite irriterad över alla som skriver om saker som de inte vet något om och presenterar detta som en vedertagen sanning, men det är ju ett problem med forum överhuvudtaget. Jag arbetar med skärm- och skrivarkalibrering dagligen och vet hur förvirrat det är.

Att dela med mig var det jag trodde jag gjorde

Att D50 inte är standard för sRGB är helt korrekt, men blanda inte ihop en skärmprofil med en arbetsfärgrymd. Du kan arbeta med en arbetsfärgrymd som har en färgtemperatur på 6500K och ha skärmen kalibrerad till 5000K utan problem. Och D50 är standard när vi diskuterar tryck och utskrifter. Att sedan det finns program som inte tillåter en att välja färgtemperatur fritt är helt klart, men de tillåter oftast att man väljer 5000K eller 6500K. Att billiga skärmar med tn-paneler oftast blir bättre om de kalibreras till 6500K är också korrekt, men de är ändå så dåliga i sin färgåtergivning att jag inte skulle använda en sådan skärm.

Nu är det nog inte frågan om att reducera kontrast, utan att kolla att skärmen verkligen når upp till denna kontrast. De värden som anges med kontrastvärden på 1:1000 eller högre är ju rent fiktiva, exakt som du skriver i ditt följande inlägg. Med de flesta skärmar jag har provat får man vara glad om man kommer upp i en kontrast på 1:300. Många ligger under 1:150. Men just för att man ska kunna använda softproofing på ett vettigt sätt är det viktigt att man har en kontrast som är lika stor eller större än det som en print kan återge.

Sedan är det inte så att en skärm självklart har ett större färgomfång än en skrivare. De flesta bärbara datorer jag kollat har ett färgomfång som ligger under sRGB. Och med en bra skrivare är det inte svårt att få ett betydligt större färgomfång än så.

Stefan

En tråd fylld av förvirring och direkt felaktiga påståenden. Nej, spara inte denna tråd utan försök att hitta lite vettig information om detta med skärmkalibrering.

För det första, den standard som finns på detta område säger att man ska använda ett dagsljusliknande ljus i den miljö där man ska kolla på skärmen. Färgåtergivningen på dessa ska ligga så nära D50 som möjligt. Sådana lysrör heter 950 och finns från olika tillverkare. D50 svarar mot en färgtemperatur på 5004K, och då vore det ju lätt att anta att det vore bäst att kalibrera sin skärm till samma färgtemperatur. Men många, inklusive jag, upplever då att skärmarna blir för gula och kalibrerar dem därför till en högre färgtemperatur, någonstans mellan 5500 och 6000K.

För det andra, gammavärdet påverkar inte ljusheten i program som är färghanterade. Den profil du skapar informerar programmet om att din skärm har ett gamma på 1,8 eller 2,2 eller 2,6 eller vad du nu har valt för gammavärde. Bilderna justeras så att de ser likadana ut. Om du däremot använder program som inte är färghanterade, som Internet Explorer eller Windows bildvisningsprogram, då kommer bilderna att visas allt mörkare ju högre gamma du har på skärmen. Strunt i dessa program och koncentrera dig på att få en bra återgivning i riktiga program, som Photoshop eller Safari.

För det tredje, ljusstyrkan på skärmen är väsentlig, men framförallt är det viktigt att ha ett bra kontrastomfång. En utskrift har en skillnad mellan det mörkaste och det ljusaste partiet på cirka 1 : 250, det ljusaste partiet reflekterar alltså 250 ggr mera ljus än det mörkaste partiet. Därför bör din skärm ha ett kontrastomfång på ungefär detsamma eller lite högre. Har du en skärm som i det mörkaste partiet har en lusstyrka på 0,5 cd/m2 bör du alltså ha cirka 125-150 cd/m2 i det ljusaste partiet.

För det fjärde, glöm allt som handlar om att kalibrera genom att titta på skärmen och skruva på inställningarna till dess att det ser bra ut. Det är mer eller mindre omöjligt att få ett tillräckligt bra resultat på så sätt. En skärmkalibrator kostar 1500-2500 kr, en billig detalj som lyfter kvaliteten på dina bilder oerhört mycket.

Stefan
Profiler

Spyder III tycker jag fungerar väl. Jag har testat nästan alla de kalibratorer som finns tillgängliga på marknaden idag. Det finns väl ingen direkt dålig, men Spydern känns som den mest stabila.

Stefan

NEC:s bästa skärmar har de i serien SpectraView, så har du krav på bästa möjliga färgåtergivning är det dessa skärmar du ska kolla på. Då inkluderas de ett kalibreringsprogram som är rebrandad version av Basiccolor Display, som jag anser vara det bästa kalibreringsprogram som finns. Köper du denna skärm ska du nog räkna med att komplettera den med en bra kalibrator.

Stefan

Satsa då på att ha en rätt hög ljusstyrka. Optimalt är också att du har lysrör av dagsljuskaraktär, så kallade fullspektrala lysrör. Annars kommer ditt färgseende att anpassas efter den belysning som finns i rummet. Ser du en korrekt kalibrerad skärm under ett varmt ljus kommer du ju uppleva den väldigt blå.

Stefan

Om man sitter i en optimal miljö har man en ljusstyrka i rummet på 32-64 lux. Med dagens ljusa skärmar rekommenderar jag att man ligger upp mot den högre gränsen. Ett betraktningsljus ska ligga på cirka 500 lux. Ska då en utskrift matcha skärmens ljushet bör skärmen ligga på cirka 140 cd/m2.

Nu är det ju få som sitter så här perfekt. Jag tycker oftast att det är viktigast att matcha skärmens ljusstyrka mot belysningen i rummet. Sitter du i en mörk källare bör du ha en låg ljusstyrka, ner mot 85 cd/m2. Sitter du i ett kontor med normal ljusstyrka, som ofta är upp mot 200 lux, då är det svårt att få en bra miljö för skärmbetraktning. Ett sätt att få lite bättre koll är att ha en högre ljusstyrka på skärmen, upp mot 160 cd/m2.

Stefan

Kalibrera innebär att du ställer in skärmens egenskaper så att de stämmer överens med hur du vill ha din skärm. Vill du t ex ha en vitpunkt på 5800K så ställer du in skärmen på det värdet. Vill du ha en ljusstyrka på 140 cd/m2 så ställer du in den på detta värde. Med Apples skärmar kan du bara variera ljusstyrkan, inga andra egenskaper kan påverkas.

När du profilerar en skärm mäter du upp de egenskaper som skärmen har så att program som är färghanterade förstår hur din skärm visar färgerna. Så vad din kollega har gjort är att profilerat skärmen. Det fungerar alldeles utmärkt, men det blir ännu bättre i många fall om du först kan kalibrera den till ett bestämt värde.

När man arbetar med bilder som ställer stora krav på korrekt färg är en skärm som är hårdvarukalibreringsbar en stor fördel. Då behöver du inte ställa in skärmen på rätt värde, utan det görs i skärmen under det att du profilerar den. Så när du gör en profil till t ex en Eizo ColorEdge-skärm så kalibrerar du först skärmen och sedan profileras den. Du behöver inte göra något mer än att ställa in de värden som du vill att skärmen ska få i kalibreringsprogrammet. Sedan sköts allt automatiskt.

Stefan